Emo style once again...

Usch!
Nu har berg och dalbanan gått ner igen. Allt känns dåligt och ser inge positivt i något...
Kärleken dödar mig, känner mig allt för osäker på skolstart + kompisar, hemma är (N), finns INGEN att prata med om alla mina problem/annat som jag vill få ur mig. Antingen får jag oförstående blickar, eller folk som säger åt mig att skärpa mig och de flesta förstår inte att jag ger dem mitt förtroende och att jag behöver en kompis att prata med...
Så där saknar jag Hampus Hector till MAX!.. Finns ingen som tar tid med mig så pass mycket och som är så förstående som du ! ...
I skolan så trivs jag på sätt och vis. Klassen i sig är super! Men om man granskar det lite mer så finns det 2 personer jag är med. Jocke och Johannes, men när jag är med Johannes så dras man ifrån de flesta och hamnar med bråkstakarna och med Jocke så blir jag jätte osäker eftersom jag vill komma närmre alla andra men har så svårt att prata med dem för att det känns som att antingen "tycker de synd om mig", svårt att förklara... Det är inte rätt ordval. Men att de kanske ser att jag vill komma närmre men har det svårt. Inte hjälper de till så mycket heller ;s ... Eller så känns det att eftersom jag är ganska mycket med de bråkiga killarna så ser de mig som en av dem också..
Och nej jag försöker inte få detta att låta som att det är synd om mig. Men jag lär få släppa ut mina känslor och tankar här istället. Så att jag får ut dem någonstans.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0