Amor vincit Omnia
Jag grips av panik och stress,
En plågande smärta sjuder i min mage.
Den ork man en gång hade försvann sakta med tiden.
Ingenstans att gå, ingenstans att vända sig,
En ensamvarg, som jag är, söker sig till ensamhet.
Ena dagen är lika cyklisk som den andra,
Förr fanns det nära och kära man snabbt och fritt kunde vända sig till.
Nu har tider förändrats, folk har gått vidare.
Men att få känna tro, hopp och kärlek är fortfarande någonting som eftersträvas.
Kommer man någonsin få uppleva det igen?
Minnena av att vara glad rinner sakta ut i sanden
Känslan att bli uppskattad och omtyckt likaså.
Once upon a time, I had it all. Men småprat och dispyter förändrade allt.
När är det min tur att stå i rampljuset och känna mig behövd?
En plågande smärta sjuder i min mage.
Den ork man en gång hade försvann sakta med tiden.
Ingenstans att gå, ingenstans att vända sig,
En ensamvarg, som jag är, söker sig till ensamhet.
Ena dagen är lika cyklisk som den andra,
Förr fanns det nära och kära man snabbt och fritt kunde vända sig till.
Nu har tider förändrats, folk har gått vidare.
Men att få känna tro, hopp och kärlek är fortfarande någonting som eftersträvas.
Kommer man någonsin få uppleva det igen?
Minnena av att vara glad rinner sakta ut i sanden
Känslan att bli uppskattad och omtyckt likaså.
Once upon a time, I had it all. Men småprat och dispyter förändrade allt.
När är det min tur att stå i rampljuset och känna mig behövd?
Kommentarer
Trackback
